Vanliga skador

Ryggont

Nästan alla får ont i ryggen vid något tillfälle i livet. Smärtan kan antingen komma akut eller gradvis bli värre under en längre tid. Det finns flera olika orsaker till att ländryggssmärta uppkommer. De vanligaste inkluderar felaktiga rörelsemönster, dålig hållning, låsningar i ryggradens leder, stela muskler eller sträckningar som alla går att behandla. Genom att hitta grundorsaken till smärtan kan man anpassa behandlingen utefter den enskilda patientens behov. Behandling kan omfatta justeringar, triggerpunktsterapi, smärtpunktsbehandling med akupunktur, rådgivning gällande god hållning och ergonomi samt hur man belastar ryggen på rätt sätt.

Nackspärr

En akut låsning i en eller flera av nackens leder kan leda till nackspärr. Den försämrade rörligheten mellan lederna orsakar kramp och stelhet i omkringliggande muskulatur. Ofta vaknar man med nackspärr och upplever att nacken fastnat i en viss position eller att det är mycket svårt att röra huvudet åt ett eller flera håll. Nackspärr kan göra mycket ont men det går att behandla. Det är viktigt att man försöker hålla igång rörligheten i bästa möjliga mån. Man ska komma ihåg att nackspärr inte går att vila bort, utan det är bättre att få igång blodcirkulationen och skapa rörelse mellan lederna så fort man kan.

Ischias

Ischias är ett vanligt problem. Vad som kännetecknar ischias är smärtor från rygg eller säte som strålar ned i ben och fot. Smärtorna orsakas av att ischiasnerven, som går från ländryggen ner i foten, någonstans i sitt förlopp blir irriterad eller klämd, vilket medför symptom längre ned i benet. Man kan uppleva domningar, känselbortfall, muskelsvaghet i ben eller fot, dåliga reflexer och smärta ned i benet. Ischias kan vara väldigt smärtfyllt och påverka ens vardag negativt.

Ischias kan bero på flera olika orsaker som t.ex. diskbråck, spinal stenos, låsningar eller dålig funktion i ländrygg eller bäcken. Det kan också vara så att man drabbats av ”falsk ischias”, vilket är mycket vanligt. Oavsett orsaken så går det att behandla ischias. Våra kiropraktorer undersöker dig och din kropp och anpassar behandling utefter just dina behov.

Diskbråck

Ett diskbråck innebär att en disk som ligger mellan ryggradens kotor antingen har spruckit eller ändrat form och ’läckt ut’ från sin naturliga position mellan kotorna. Diskbråck kan variera i storlek och kan uppkomma var som helst i ryggraden, dock är det vanligast i ländryggen. De kan ibland bli så stora att de trycker på de nerver som färdas från nacken ner i armar eller ländrygg, eller ner i benet där de kan orsaka ischiassmärtor. Vanliga symtom på diskbråck inkluderar smärta i nacke eller rygg som ofta blir värre när man sitter ned i längre perioder. Man kan även uppleva symptom såsom domningar, känselbortfall och svaghet längre ned i extremiteterna.

Alla ryggens diskar är funktionella och påverkas genom hela livet beroende på hur vi rör oss och ’tar hand om’ vår rygg. Tunga lyft med dålig hållning eller dåliga arbetsställningar under en längre tid kommer att trötta ut diskarna och deras hållbarhet. Diskbråck kan komma akut eller utvecklas under en längre tid men ger i princip samma typ av symptom oavsett vad. Våra kiropraktorer kan hjälpa dig med att behandla ett diskbråck samt ge tips och råd om hur du kan minska risken för ett framtida diskbråck.

Ryggskott

När man får ryggskott upplever man akut kraftig smärta i ländryggen. Ofta har man känningar en tid innan den akuta smärtan startar, som utlöses av allt från simpla till mer påfrestande vardagssysslor som t.ex. snöskottning, lyfta objekt från marken eller resa sig upp från en stol. Ofta uppstår låsningar i ländryggens leder och omkringliggande muskler blir mycket stela och ömma. Ibland strålar smärtan ner i benen. Man får mycket begränsad rörlighet och det är svårt att utföra enkla vardagssysslor.

Impingement

Impingement är ett inklämningssyndrom av muskulatur och slemsäck (bursa) i axeln som skapar en smärta som ofta är ganska diffus och kan stråla ner i armen. Det är vanligt förekommande att det gör ont att ligga på axeln. Impingement beror ofta på förslitningar i axelleden som gör att muskulatur och slemsäck får mindre utrymme att röra sig på, vilket skapar irritation och/eller skador i vävnaderna. Det kan också bero på överbelastning eller dålig hållning som på samma sätt skapar mindre utrymme för vävnaderna att röra sig på. Smärtan blir värre när man lyfter armen, vanligtvis mellan 70–120 grader, och känns ofta mindre smärtsam vid en mindre eller större vinkel.

Svaghet i någon av musklerna i rotatorkuffen (muskelgrupp med fyra muskler som är viktiga för axelledens stabilitet) är också vanligt. Behandling av kiropraktor riktar sig mot att behandla den bakomliggande orsaken för att avlasta de smärtsamma vävnaderna och reducera smärtan, samt för att förbättra både funktion och hållning.

Frozen shoulder

Frozen shoulder kännetecknas av ett generellt kontraktur i axelleden som medför smärta och inskränkning av axelns rörlighet. Förloppet av frozen shoulder delas in i tre faser, varav fas 1 kännetecknas av kraftig smärta och värk samt första fasen av stelhet. I fas 2 är stelheten mer påtaglig men med mindre smärta. I fas 3 släpper mycket av smärtan och axeln blir mer och mer rörlig. Varför man får frozen shoulder vet man inte, men det är vanligare hos diabetiker och personer med sköldkörtelsjukdomar.

Det kan ta upp till 1,5–2 år att bli helt bra från frozen shoulder. Men en liten tröst är att om man en gång har haft det i sin ena axel så ska man inte kunna få det igen i samma axel. Behandling under förloppet påskyndar återhämtningen och kan ofta reducera läkningstiden, samt lindra smärta och förbättra rörlighet.

Kalkaxel

Smärta som uppstår akut i axeln kan orsakas av kalkaxel. Ofta beror det på en överansträngning. Kalkavlagringar i muskulaturen i axeln kan bildas akut eller finnas kroniskt i musklerna. Det leder till svår smärta och försämrad rörlighet i axeln. Behandling kan lindra symptomen och inkluderar bland annat stötvågsbehandling och manuell terapi.